Succariebrød - Karl XII - Fredriksten festning - Halden - Visit Østfold

Succariesbrød

Karl XII og Karolinerne måtte ha med seg egne matrasjoner under felttoget i 1718 - mat som både var lett å bære og næringsrikt.

 

Løsningen ble succariebrød - brødterninger av grovt rugmel.

Kriger kjempes med strategi, våpen, soldater - og mat.

Mens Fredrikstens soldater var selvforsynt med brød og drikke fra festningens bakeri og bryggeri, måtte felttoget til Karl XII ha med seg egne rasjoner.

Under angrepet på Fredrikshald og Fredriksten i 1716 mistet Karl XII et av sine viktigste våpen da Tordenskjold sank et forsyningsskip ved Dynekilen. Derfor var han veldig opptatt av å ha nok brødforsyninger til soldatene sine under hele felttoget i 1718. Utfordringen var å finne frem til en oppskrift som gjorde brødet både holdbart i lang tid samtidig som det var lett å transportere i store mengder...

 

...og svaret ble Succariebrød

I 1708-1709, under angrepet i Russland, ble succariebrødet oppfunnet. 8 år senere skulle dette bli rasjonsmat nummer 1 for de svenske soldatene.

Karl XII bestemte selv oppskrift og fremgangsmåte. Den svenske betegnelsen på det ferdige produktet var "rågskorpor", på norsk kan det kalles rugkrutonger eller kavringbiter av rug. Etter første gangs steking ble brødet delt opp i mindre firkanter, for så å stekes tørre. Brødbitene ble på den måten holdbare, men også veldig harde. Soldatene måtte derfor bløtlegge bitene i suppe eller annen væske, mens kongen selv og hans nærmeste kanskje heller valgte fransk konjakk...

 

Hvordan bake succariebrød

Den kongelige oppskriften på succariebrød finnes i en rekke arkiver. Mye er likt, men det kan forekomme enkelte variasjoner.

Hovedsakelig er det 2 liter deigvæske inklusive surdeig og 3 kilo grovt rugmel som går med til ett stort brød. Fremgangsmåten under er fra den 12 juli 1717, hentet fra et skriv som finnes i Örebro länsstyrelses arkiv, Uppsala landsarkiv, RiksArkivet.

 

Beskrivning på Sucaris bröd huru det skall rätt bakas och torkas näml:n

1mo Bliver det ordinair väl knådat och satt i suur, som vanligt är här i landet, dock så att degen står i suur 16 timar och för alting bliver väl suurt.

2do När degen stått och blivet väl suur arbetas den mycket och knådas väl mjöl uti, innan den slås upp i bröd.

3tio Bakas degen uti avlånga runda eller fyrkantiga limpor av 10 eller 12 mar­ker tungt/långt och 1½ hand bred höjd, vilka väl genombakas.

4to Brödet efter det är bakat, står det och kallnar innan/inom det skärs smått åtminstone 4, 6 eller 8 dagar på det brödet med så mycket mindre förlust och bättre låter skära sig.[1]

5to När det således är blevet kallt och fast, skäres det först i skivor och sedan i små tärningar så stora att när de äro torkade, böra de vara 2/3 tum i cubic.[2]

6to Sedan läggas dessa små skurna tärningar uti en lagom varm ugn, väl ob­serverandes att ugnen intet är för varm, på det brödet intet må uppbrännas och kraften borttorkas, vilket snart lätteligen kan ske uti en mycket varm ugn, varandes brödet när det bränt är helt skadeligt för folket, varföre detta väl iakttagas måste, så att det långsamt torkas uti en varm och ingen heter ugn, och måste det under torkningen i ugnen esomoftast och väl omröras.

7mo Uti detta bröd läggas intet salt, emedan brödet der ut/åt af fuchtar och slår sig.

8vo Observeras sedan brödet är således bleven färdig, att det måste läggas uti ett torrt rum.

9 Måste brödet skäras smått i lika stora tärningar, på det att det kan torkas tillika igenom, och intet i större eller smärre tärningar än hos­följande figur ut­visar (figur saknas i denna kopia).

10 Degen måste för allting jäsa och suurna uti varmt rum på det den så mycket bättre kan uppjäsa eller uppgå förrän den bliver bakat.


[1] Här inskjuts i februariinstruktionen bisatsen ”och intet faller i smulor”.

[2] I februariinstuktionen står att brödet skall skäras i tärningar om 2/3 tum.

 

Kongen befaler - følg oppskriften!

Det er vanlig å justere oppskrifter noe i forholdet mellom mel og væske, da melets kvalitet og grovhet kan variere. Likevel er det kun funnet ett eksempel på justering i forhold til akkurat denne oppskriften under rasjonsproduksjonen i 1716 - 1718.

Ved en enorm bestilling i Stockholm gjorde bakerlauget der en prøvebaking med egen justering. Kavringbitene ble sendt til Lund hvor Karl XII befant seg - men disse ble forkastet av kongen selv. Ordre ble så gitt om at de laug som fikk i oppdrag å bake, måtte i aller høyeste grad holde seg til de faktiske målene fra hans kongelige høyhets egen oppskrift.

 

Grovt mel = mye fiber = godt for magen

Vekten på de ferdige brødene - 10 til 12 marker - tilsvarte hele 4,25 til 5,1 kg. Det er altså langt i fra noen små rundstykker som bare ble trillet ut.

For å oppnå denne vekten var det viktig å bruke grovsiktet rugmel. Forsøk med finsiktet mel ble gjort i 1717, men ved siktingen mistet man altfor mye vekt, slik at kong Karl XII bestemte seg for å bruke usiktet mel. Dette ga også mer fiber, noe som økte næringsinnholdet og gjorde godt for magen.

 

PS: Motz Conditori og Børkes Bakeri i Halden har sitt eget Karl XII-brød. En vesentlig mykere og mer velsmakende opplevelse.

Cookies

Visitoestfold.com bruker cookies, som er en liten tekstfil/informasjonskapsel som lagres av nettleseren din. Fortsett å bruke siden som normalt dersom du godtar dette. Les mer om vår bruk av cookies her.

Godta